here we go.

Min prins sover lite förmiddag. Passar på att skriva lite grann. Dock endast lite. Noll motivation.

Ont i min rygg har jag. Illa är det. Irriterad blir jag då, till 1000! Mensvärk och hungrig på det. Toppen, snoppen!

Idag kommer dock min favvofamilj om ett tag och har med sig god lunch, det kommer bli lika trevligt som alltid. Älskar att vi har denna lilla underbara familj att umgås med. Det gör så otroligt mycket att ha några i ungefär samma livssittuation som vi. De förstå det mesta som pågår =)

Med det sagt, så blir jag ibland lite fundersam över hur en del människor tänker.( Inte riktat till en enskild)
Eller kanske inte. Bara det att jag är inte längre singel, spotan, flexibel och tillgänglig hela tiden.
Känns som det finns de som har lite svårt att förstå det.
Jag har idag en familj och allt vad det innebär. Dessutom en familj som består av två pojkar som betyder allra mest för mig.
Mer än alla och allt annat.
Jag ses gärna med alla mina vänner, dock krävs det ibland lite mer planering än innan. Jag kan inte alltid komma på en spontanfika bara så där.
Visst är det viktigt att ta sig tid att få ensamtid med sina vänner, vilket vi också ser till att vi får. Men det är ganska trist när folk, som inte är i samma livsituation inte förstår att man nu lever ett annat liv, där familjen faktiskt kommer först. För det gör den, även om vännerna betyder mycket.

Så har man svårt för att när man ibland (självklart inte jämt!) vill träffa mig, kommer min son, kanske även ibland min Daniel med på ett hörn, så tycker jag att det kan vara.

Jag tycker faktiskt att jag tar mig ganska mycket egentid och ser till att fika, träna och vina med mina kompisar, så att Daniel eller Alex ibland är med på en fika på stan eller hemma!!! är för mig inget konstigt. Kommer inte heller att upphöra. Så passar det inte, så är vi inte på samma våglängd längre, och må så vara.



Jag känner att de finns de som inte alls hör av sig på samma sätt heller. Orka krusa. Ring om ni vill, eller låt bli. Over and out.


(Imorgon lämnar jag in ansökan till skolan....gud var med mig! ;) (Håll tummarna!!)




Vad fin han är, mitt hjärta!

Kommentarer:

1 My:

Ni är så himla fina tillsammans! =)

Och svar på det du skrev: Jag förstår dig helt och håller med till 100 %. Familjen kommer med i "paketet" med mig och det fungerar inte på samma sätt längre nu när man har barn, så passar det inte så kan det vara. =)

Kommentera här: